Hallå där i höstvädret!

Trots att vi går mot mörkare tider så är det väl ändå läge att pusha för att vi ser ljuset? Jag kan inte nog beskriva glädjen över att vi förhoppningsvis är på väg mot slutet av pandemin. Jag tror att många - liksom jag - känt en tvekan inför kramar, att träffa de äldre i familjen, att ens ta i hand. Nu vänder det! En standardreplik jag snappat upp vid hälsningar numera är “Jag är dubbelvaccinerad, ska vi ta i hand?”

centered image

Så vad händer hos oss kanske någon undrar? Vi kör på som vanligt! Så sakteliga ser vi hur kund för kund släpper sina policys för distans- respektive kontorsarbete.

Hur gör ni?

Vi gör så här: Vi fortsätter sträva efter att uppfylla det våra konsulter vill

Punkt

I rekryteringsprocessen brukar vi prata om att det är ett gäng kriterier som är avgörande för hur vi försöker tillgodose våra konsulters önskemål om uppdrag. Vi kan inte alltid uppfylla alla och ju mer junior du är desto svårare men vår målsättning är att uppfylla minst 3. Dessa är önskemål om:

  • vilken typ av kund du vill ha
  • teknikstacken du vill jobba i
  • teamuppsättning
  • roll som du vill ha i ett uppdrag; samt
  • geografi, dvs var sitter kunden?

I ropet tillkommer kanske även en önskan om att kunna jobba mer på distans. Många tror att det är svårt att jobba på distans som konsult men det behöver det alltså inte vara. Vi har konsulter från Östersund som jobbat för en kund i Stockholm och vice versa. Det vi brukar ha svårt att säga ja till är om du vill arbeta 100% på distans utan kontorstillhörighet. Vi vill ju träffa dig då och då. Naturligtvis ordnar vi även distansträffar men en sak som vi har identifierat som nyckeln till vår kultur är tillhörigheten. Vi vill att alla ska känna sig som en del i Cygnis kultur och för att kunna bli det tror vi helt enkelt mycket mer på att ses lokalt istället för digitalt.

centered image

Har går dina tankar kring detta? Skicka mig gärna ett mail på pia.hellquist@cygni.se eller adda mig på Linkedin så tar vi det därifrån :-)