Logback, ett ramverk för loggning på Java-plattformen, släpptes nyligen som version 1.0. Initiativtagare är personen bakom log4j och SLF4J, Ceki Gülcü. Logback bygger på log4j och kan därför ses som en direkt uppföljare. Logback kommer med inbyggt stöd för SLF4J för att underlätta byte av implementation av ramverk. Några av fördelarna över log4j som sägs vara högre prestanda, utökad testsvit för bättre tillförlitlighet, förbättrad automatisk omladdning av konfigurationsfiler, mer avancerade filter och integration med servlet-containers för loggning av http-access.
För att testa Logback, lägg till följande maven-beroende:
Logback-classic beror på logback-core och SLF4J och därför kommer dessa automatiskt inkluderas i projektet. Därefter är det bara att logga på samma sätt som med SLF4J:
Vi på Cygni som gillar IntelliJ måste förstås kontra när vi ser sådana här bra Eclipse-tips på bloggen.
Jag kom därvidlag att tänka på s.k. Live Templates i IntelliJ. De är en slags kortkommandon som är kopplade till parametriserade kodsnuttar.
Om man trycker Ctrl+J när man är i en Java-fil, så får man se något i den här stilen:
Listan över Templates
Man kan begränsa listan genom att skriva en del av ett kortkommando (t.ex. ”it”) innan man trycker Ctrl+J. Efter ett tag lär man sig förstås kortkommandona utantill – då är det bara att skriva ”itar” eller vad det nu är och sedan trycka Ctrl+J så får man sin kodsnutt.
Detta vore inte så märkvärdigt om det inte vore för det faktum att man kan skapa sina egna Live Templates.
När man använder log4j i ett stort system tenderar det finnas många olika log4j.xml eller log4j.properties i olika mappar: En för testning, en för produktion, några olika lokalt på olika servrar osv.
Sätt -Dlog4j.debug=true på javas kommandorad, så skrivs en massa bra information ut på konsollen, bl.a. vilken fil den tittar i!
Grails är ett webbramverk som är designat för hög produktivitet. Det gör precis som Ruby On Rails och satsar på konventioner framför konfiguration. Detta förenklar och snabbar upp utveckling betydligt. Under motorhuven så använder sig Grails av bland annat Spring, Hibernate, SiteMesh, Ant, Log4j. Grails är baserat på Groovy, som är ett objektorienterat dynamiskt skriptspråk som är baserat på Java platformen.
Denna artikel beskriver den populära opensourcekomponenten Hibernate. Hibernate är ett s.k. Object Relational Mapping (ORM) verktyg som används för att möjliggöra persistens. Hibernate är ett av de mest aktiva och populära javaprojekten på Sourceforge och kommer garanterat dyka upp mer och mer i javabaserad systemutveckling framöver. Läs mer >>
I den här artikeln kommer vi att gå igenom de flesta av Apaches Java-projekt. Syftet är att få fler att få upp ögonen på vilken hög med guldklimpar som rymmer sig där… Ja, rena guldgruvan, faktiskt!
Denna artikel är även publicerad i Datormagazin nr 11, 2003.
I denna avslutande del i min artikelserie beskriver jag det slutliga elddopet för mitt försök att implementera en design där persistensmekanismen kan bytas ut utan att klientkoden behöver skrivas om.
Ambitionen var att flytta persistenshantering till en J2EE-server och ge webappen tillgång till denna via en fasad i form av en sessionsböna. Servern jag valde var JBoss 4.0, en open-source server, flitigt använd av Javautvecklare och med en ökande marknadsandel.
När min artikel om Java Server Faces (JSF) var klar så kände jag ett behov av att ta den kod som som skrivits under arbetet med artikeln och låta den ligga till grund ytterligare artiklar. Dessa artiklar skulle beskriva glädjen (och vedermödorna) med att vidareutveckla designen i den tämligen enkla testapplikationen till något som på ett bättre sätt underlättade:
enhetstestning av koden
byte av perssistensmekanism. Den persistensmekanism som jag primärt var intresserad av var, förutom den som byggde på xml-filer i filsystemet som jag ärvde från strutsapplikationen, Hibernate. Ambitionen var att använda Hibernate dels direkt ifrån webappen, dels göra en distribuerad lösning där persistensen sköttes av Hibernate i en J2EE server (JBoss).